överreaktion eller inte

Nej, jag ska inte hoppa framför ett tåg, jag behövde bara prata av mig eftersom jag känner mig frustrerad över att det inte går att få hjälp om man vägrar hormoner, och då väljer jag indirekt att gå runt och känna mig ful med konstant smärta istället.
 
Ja, jag önskar jag kunde skita i det, men det är omöjligt att inte känna hur jag ser ut eftersom jag måste röra ansiktet.
 
Nu ska jag äta mat, för jag är hungrig!
 
2013-05-15 @ 15:48:40
Min vardag Permalink

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Den här bloggen drivs av Pernilla, och här finns mitt liv i textform. Stort som smått. Pluggar just nu kandidatprogrammet i Nutrition vid stockholms universitet och karolinska institutet, och blir färdig näringsfysiolog 2016. Brinner för att göra nutritionist till en erkänd titel. Är en biokemi- och näringsläranörd, med en touch av toxikologisk tänkande. Tar aldrig diskussioner med människor som inte vet något om näring, speciellt inte sådana som byter diet stup i kvarten och tror dem är hälsosamma. En del forskningsrapporter betas av som kvällsläsning. Uppslukas av de mest knäppa sakerna, alltid. Bor i en ugglekoja. Ogillar spontanitet och tränar mycket. Har en förhoppning om att i framtiden rädda världen. Välkommen.


Kategorier
Arkiv
RSS 2.0