Läste ut den förra veckan, och jag häpnade verkligen flera gånger om. Var tvungen att läsa om vissa stycken flera gånger och tänkte "händer det verkligen i Sverige? I SVERIGE?! IDAG?!" vid flera tillfällen. Det är en helt galen historia som berättas, och att det pågår än idag idag!? Det är bältessängar, läderhandskar, isoleringsceller, "kärleksfull cynism", frihetsberövande osv.

 

Shit vad dåligt jag mådde när jag läste vissa kapitel. Unga tjejer som skickas till rättspsyk utan att ha begått något brott och tillbringar sin tid med grovt kriminella män, får utstå sexuella trakasserier och behandlas som en brottsling, när de i själva verket sitter där för att de skadar sig själva och ingen vet hur man ska hjälpa dem längre.

 

Det är tragiskt hur de här tjejerna blir behandlade när de verkligen behöver hjälp. Usch. Det går inte förklara, man måste läsa hela boken för att förstå. Den enda utvägen som ger tjejerna ett sätt att komma ifrån rättspsyk är att "spela normal". Väl ute i verkligheten återfaller de i ett svårt självskadebeteende, och reaktionen som uppstår när de möts av beskedet att de återigen ska skickas tillbaka rättspsyk gör att man förstår hur jävla sjukt det är. Istället för att för bli tillbakaskickad så finns det situationer där tjejerna har tagit livet av sig innan för att slippa åka tillbaka.
 Fyfan.

 

De behöver hjälp, inte bli inlåsta med brottslingar för att de skadar sig själva.

 

Läs boken. Reflektera. Läs igen.