Mockningen gick bra, den är inte så jobbig. Fast efter det när det kom till städdagen... USCH! Först målade jag lite, sen sa en tant till mig att putsa fönstrena i gamla kafeterian, varför putsa där när ingen är där längre? Iaf, gjorde det sen satte jag mig och läste hästtidningar, och på så sätt utnyttjade jag tiden mycket, mycket bättre en å städa.

Sen tröttna jag på det också och smög ner till cykeln och drog iväg snabbt som ögat. Tror ingen såg mig. Kändes som om jag lekte kurragömma eller något. Men hur skulle dem ha kunnat tvinga mig att vara kvar om jag hade sagt att min farmor fått en hjärtinfarkt eller något?

Nu är jag hemma och ska ta ur mina lakarn och tvätta täckena och kuddarna fårn pollen. Sen ska jag vertikalklippa gräsmattan (pengar!).