Samvetskval
Hallå, min blogg saknar mig!
Tror jag iaf.
Inte för att jag har pysslat med speciellt mycket sedan senaste gången jag bloggat, mest jobbat & sovit.
...och sabbat mitt högerknä efter ett misslyckat hopp från en diskbänk och ner på golvet. Jag kom ner från bänken, men inte helskinnad och kind of med ryggen först. Det är dåligt.
Efter att ha suttit på akuten x antal timmar mitt i natten så fick vi veta att jag gjort illa ledbandet på insidan av knäet (som om det inte räcker med ett halvtrasigt korsband redan..), men att ryggen var fit for fight. Kände inte ens att jag slog i den för att knäet gjorde så förbannat ont.
Nu har jag ett robotben för att inte kunna vrida benet, och rehabar 3 gånger om dagen för att komma tillbaka så snabbt som möjligt. Men det går långsamt...
Däremot är jag en sådan där person som är bra på att vara skadad, för jag är uppfinningsrik. Jag cyklar med ett ben, jag rider, jag går till gymmet osv. Jag intalar mig att det går snabbare att få ordning på skador om man hittar lösningar som gör att man kan göra exakt samma saker som innan (undantaget att klättra på diskbänkar, jag är klar med sådant).
Däremot är jag en sådan där person som är bra på att vara skadad, för jag är uppfinningsrik. Jag cyklar med ett ben, jag rider, jag går till gymmet osv. Jag intalar mig att det går snabbare att få ordning på skador om man hittar lösningar som gör att man kan göra exakt samma saker som innan (undantaget att klättra på diskbänkar, jag är klar med sådant).