Det här med att vara skengravid
Jag har snart ätit hela första kartan av läkemedlet mot mina kära cystor i ansiktet.
Och det är väl minst sagt hatkärlek när det gäller dem pillrena...
Och det är väl minst sagt hatkärlek när det gäller dem pillrena...
Mitt hår har blivit megaglansigt och helt ofrissigt, jag har endast EN cysta kvar i ansiktet (kommer inte ihåg senaste gången jag kunde le utan att det gjorde ont...), mina boobies har blivit större, jag kan inte bli gravid och mitt humör är jämnare, yey! So far so good?'
Ja, förutom att jag fått ett sötsug som heter duga, molande värk i bröstet som inte riktigt vill ge med sig (är dock med största sannolikhet psykiskt eftersom jag går och tror att jag kommer dö pga blodpropp), och sedan en sak jag inte vet är bra eller dåligt...
Jag kan/vill inte dricka varke kaffe eller Cola zero längre. Alltså, här snackar vi knäppt. Jag har för fan druckit Cola så länge jag kan minnas, och det har bara pendlat mängdmässigt.
Nu ba, "Nej, äckligt!". Och morgonkaffet som alltid varit heligt är numera bannlyst. En halv kopp på eftermiddagen funkar, men that's is. Hur intressant är det inte egentligen?
Nu ba, "Nej, äckligt!". Och morgonkaffet som alltid varit heligt är numera bannlyst. En halv kopp på eftermiddagen funkar, men that's is. Hur intressant är det inte egentligen?
Sedan är det en till "biverkning", men den behåller jag för mig själv, för den är fantastisk (a)