Ibland blir jag så knäpp på mig själv?

Var nere på apoteket och köpte lite småprylar, hivar upp betalkort + medlemskort, betalar och går därifrån. En timme senare när jag sitter och internetshoppar en höstjacka från HM så hittar jag inte kortet... Jösses vilken puls jag fick, och jag letade överallt men hittade det inte.

Jag tänkte att jag kanske glömde ta ut det ur kortläsaren på apoteket när jag fick tillbaka medlemskortet utav tjejen i kassan, så jag slängde mig mer eller mindre på cykeln och trampade iväg. Väl inne på apoteket sitter tjejen kvar i kassan, ler och frågar om jag saknar mitt betalkort. Vilken pers! Men, nu har jag det igen iaf. Det var första gången någonsin jag glömt det tror jag?

Nu ska jag ner och lämna kvittot till pappa på ett par asgrymma nya löparskor jag köpte igår. De gamla jag använde var helt nedtrampade, och mina vader och benhinnor ville ha ny dämpning och stabilitet...


Sådana blev det, och de är hur sköna som helst! Och de får ett sjukt, fett, megastort plus för att hälen är något nedsänkt i förhållande till resten av foten så nedtrampet i marken ska hamna längre fram på foten, och inte på hälen, och på så sätt skona vrister, vader, knän och höfter. Ett par skor byggda för min kropp med andra ord...

Så nu ska det väl gå ännu fortare att springa sista midnattsloppet i Finland på lördag?