Objektifiering. Det är en sak jag hatar med gymmet. Verkligen hatar, av hela mitt hjärta.

Den krassa saninngen är: Dem som tränar 6-7 dagar i veckan är extremt utseendefixerade och bryr sig till största delen bara om vem som har mest muskler, vem som har lyft tyngst och vem som kommer att ta sig längst. Efter träningspasset ställer du dig och tittar på dig själv i spegeln, vrider och vänder på dig, hittar alla de där småfelen  ingen jävel förutom du själv bryr dig om. Du är ingen människa, och din kropp är ett renoveringsobjekt som ska se så bra ut som möjligt, från människa till objekt på en otroligt kort stund.

Jag är ingen människa på gymmet, jag har inga känslor, för jag är ett objekt. Jag gör det inte medvetet eller med vilje, utan det är alla andra som gör dig till ett objekt. Det man får höra är "ska du inte träna rumpan mer?", "Fan, dina armar börjar se mindre ut nu" eller "helvette vilka ben!". Men resten då? Är man bara en kropp eller finns det andra kvalitéter? Är det någon som ser människan inuti och kan prata om annat än bara kroppen, som har blivit ett objekt? Någon som ser förbi kroppen och faktiskt försöker lära känna människan?

Det är något jag stör mig på så in i helvette. Jag vill inte vara ett objekt? Jag vill inte att människor ska prata mad mig för att jag har en sjysst rumpa? Fucking crazy. Prata med mig för att lära känna det där bakom pannbenet istället. Det finns så många idioter som har fastnat alldeles för mycket i utseendeträsket, något som jag försöker sluta med själv eftersom jag ständigt går och är obekväm i min kropp när man får höra alla kommentarer. Jag vill vara nöjd, och jag är en bra bit på väg. Men så befinner jag mig i en värld där inne där 95% är killar.

Ja, jag undviker vissa övningar för att jag inte vill bli sedd som ett objekt (läs: en rumpa). Jag gör inte knäböj med skivstång, nej, får då måste jag böja på benen och puta med rumpan, vilket kommer göra att jag får kommentarer jag inte vill ha.

Nej, det är inget cry-me-a-river inlägg, jag tycker abra det är så stört tråkigt hur utseendefixerade vissa kan vara, och gör att det smittar av sig genom kommentarer. En psykisk fucking bordell. Kvalitén sitter inte i hur du ser ut, för det finns så mycket mer. Kvalité är när hjärnan och kroppen samarbetar för att lyfta fram dina egna goda sidor, och framför allt att lyfta fram goda sidor hos dina medmänniskor. Sedan kvittar det om du har ett finger för lite, enorma biceps eller en snygg rumpa. Så sluta droppa fucking kommentarer som gör dig till ett objekt som bara bryr sig om fysiken och utseende. Världen skulle må så mycket bättre om vi slutade vara missnöjda objekt som bara ser andras och sina egna "problem".